2022 - Ett år med många känslor

Till helgen stundar den riktiga premiären av inomhussäsongen när Täby Vinterspel går av stapeln i Sätrahallen och "som vanligt" kommer därför här en sen och alldeles för lång sammanfattning av tävlingsåret som gått, med tonvikt på våra juniorer och seniorer, samt en framåtblick mot ett väldigt spännande jubileumsår som nu står för dörren. 

 

Inomhus: Pandemin som ebbade ut

Det känns väldigt skönt att konstatera att januari 2022 känns väldigt långt borta. Trots vaccinationer så hade coronapandemin fortfarande ett starkt grepp om livet och friidrotten och även om det inte var lika mörkt som under 2021, så fick vi inleda året i moll genom att i sista stund tvingas ställa in Täby Vinterspel. Men därefter började det vända definitivt och i början på februari släppte de (förhoppningsvis) sista restriktionerna och vi kunde äntligen till fullo återgå till träning och tävling som vanligt.

 

Våra 05-killar bidrog ändå till en start i dur. Direkt i säsongsinledningen på korta häcken slog Joel Enander till och knäckte drömgränsen 8 sekunder på 60m häck! Nytt klubbrekord i P17 med 7.98,  hårt matchad av klubbkompisen Albin Edgert tills denne föll på sista häcken! Även jämngamla Marcus Eklund övertygade i sin årsdebut med 7.35 på 60m och 13.70 i tresteg. 

 

The Froobes on fire

I slutet på januari så började också våra seniorer sitt tävlande och där visade tvillingarna Linnéa och William Frobe direkt att 2022 var deras år. Vi hade visserligen nåtts av positiva rapporter en längre tid men det kom ändå som en smärre chock när nyheten landade att Wille sprungit 200m på klasstiden 21.45 borta i USA! En tid som han sedan underbyggde med ytterligare ett par lopp nära samma tid. Rykten om vassa träningstider hade också florerat kring Linnéa och hon inledde 2022 med en rad perssänkningar på 200m och 400m. 

 

Till 2022 hade vi fått två nyförvärv i form av Maja Sund och Richard Willman. Den sistnämnda presenterade sig direkt med att sätta nytt seniorklubbrekord inomhus i längdhopp med 6.97. Det förväntade 7 metershoppet fick dock vänta på sig men vi hoppas och tror att det kommer 2023. I längdhoppsgropen fick vi också se en efterlängtad comeback när Emelie Eklund landade sitt första hopp  efter en komplicerad fotskada och över ett år i rehabilitering och comebacken gav fint besked, 5.77, bara ett par decimeter från pers.

 

Just Pole Vault som blev Just Pål Vault

Den 31 januari kunde vi efter många om och men arrangera Just Pole Vault i Sollentunahallen. Världsklass blev rubriken efter att årets genombrottsman på den globala stavhoppscenen, Pål Haugen Lillefosse, satt norskt rekord med mäktiga 5.75m! Det mindre formatet till trots så blev det en riktig stavhoppsbonanza med 70 tävlande som presterade totalt 34 personliga rekord!

 

Emilia Lillemo började 2022 som hon avslutade 2021 - i strålande form! Under en treveckors-period så presterade hon en imponerande persstege på de tre medeldistanssträckorna: 2:12.20 på 800m, 4:22.17 (!) på 1500m och 9:17.83 (!!) på 3000m. 

 

Den 13e februari var det dags för Nordenkampen där Svenska landslaget möter landslagen från Norge, Finland, Danmark och Island. Fabian Delryd tog hem höjden på 2.14m men det största utropstecknet stod Linnéa Frobe för som gick ut hårt på 400m och belönades med en total femteplats på nya perset 54.59 i vad som var landslagsdebuten som senior.

 

Grazi Greta

Den 19e februari blev inomhussäsongens starkaste TIS-dag då elittävlingen Raka Spåret avgjordes. Milo Wahlgren presterade sin bästa löpning på ett par år när han sänkte sitt Täbypers till 6.90 på 60m. Ludvig All gjorde sin första säsong över seniorhäckarna och nådde denna dagen sin bästa tid, 8.44 på 60m häck. Harald Gemmel hoppade 4.80m i stav men framförallt vann han tävlingen före flera 5-metershoppare. Linnéa  pressade självaste Moa Hjelmer på 200m och sänkte det egna klubbrekordet på distansen ner till 24.28.

 

Men allra mest emotionellt blev det på kvinnornas 800m där Greta Graziani för första gången underskred 2:10 min på 800m efter att ha jagat gränsen i många år. Nu nådde hon målet efter 2:09.64 men känslorna dröjde sig kvar betydligt längre. 

 

Världsklass av Oskar

Oskar Edlund tillbringade året på Texas Tech University i USA. Skadeproblem höll tävlandet tillbaka men han hann ändå med att göra två minst sagt imponerande insatser. På den udda distansen 600m pressade han världslöparen Brandon Miller (PB 1:45 på 800m!) och sprang in på 1:17.55 efter de imponerande splittarna 23:69 på 200m och 49.32 (!) på 400m. Tiden var dessutom ett inofficiellt svenskt rekord på den udda löpta distansen och skvallrar om det vi redan visste, att det skulle kunna gå riktigt fort den dagen Oskar provade på 800 meter. I Conference-mästerskapen landade han sedan in en mäktig slutsträcka på 4*400m där han klockades för 46.37 (!!), om än på överlång bana (300m runt) och med flygande start.

 

Guldbragden i Växjö

Som vanligt avslutades inomhussäsongen med SM-tävlingar och först ut var seniorerna. 

 

Det blev ett starkt ISM för Täbys del med en 8e-plats (Greta), två fjärdeplatser (Emilia i ett rekordstarkt 3000m-lopp och Harald Gemmel som var nära en medaljskräll men som i alla fall fick med sig nya klubbrekordet 4.82) och ett silver (Fabian).

 

Men den som stal allt strålkastarljus var en löparbegåvning från Vaxholm som nu äntligen fick sitt stora genombrott. Efter ett makalöst lopp så tog Linnéa Frobe hem ett sensationellt SM-guld på 400m och sprängde samtidigt drömgränsen 54 sekunder! Linnéa öppnade sin vana trogen blixtsnabbt men höll denna gång hela vägen och lyckades hålla storheterna Matilda Hellqvist och Moa Hjelmer (!) bakom sig in till personbästat 53.93!! Som jag skrev då, det var verkligen Chock, eufori och tårar i den allra finaste av idrottsstunder . 

 

USM17-JSM avgjordes i Skellefteå och pga. dyra flygbiljetter blev det en liten men högkalibrig trupp. Den absoluta höjdpunkten blev inte oväntat korta häckfinalen i P19 där två träningskompisar från TIS gjorde upp om segern. Det blev i det närmaste en repris av säsongsdebuten i Sollentuna, men en omvänd sådan. Stenhårt fram till sista häcken mellan Joel Enander och Albin Edgert, långt före närmsta konkurrent. Men denna gången var det Joel som fastnade i sista häcken och Albin som kunde springa hem sitt tredje USM-guld. Segrartiden 8.02 dessutom nytt pers medan Joel trots islaget kunde säkra dubbeln till Täby med tiden 8.20. Femma i finalen blev Viggo Stridh på 8.55.

 

Viggo var dock mitt uppe i en helt annan uppgörelse. I stavhoppet utkämpade han en högst oväntad batalj om medaljerna när han höjde personbästa från 3.95 till 4.34!! En höjd som räckte till silver men tyvärr åkte Viggo på en skada i sitt avslutande hopp på 4.44 vilket tyvärr satte käppar i hjulet för stora delar av utesäsongen.  Sista medaljör blev Harald Gemmel som även han tog silver i stav.

 

Innesäsongens sista SM-medalj togs av Joel Enander som i knivskarp konkurrens plockade hem ett silver i P17 sjukamp efter en verklig klass-insats. Serien 7.23 på 60m (PB) - 4.44 i stav (PB & Klubbrekord) - 6.17 i längd / 8.11 på 60m häck - 1.94 i höjd (PB med nära decimetern!) - 12.15 i kula - 2:13.17 på 800m (PB) gav mäktiga 5 200 poäng och en kross av det tidigare klubbrekordet i grenen.

 

Innesäsongen avslutades med debut i Kraftmätningen inomhus för 17-åringar där vi deltog med två lag som placerade sig på plats fyra och fem i mixed-totalen. 

 

Intensiv vår

Under tävlingsuppehållet arbetades det febrilt, inte bara på träning och läger utan också på kansliet. Bl a arrangerades Täby Springer, en öppen terrängtävling inkluderat Klubbmästerskap, på Skavlötens motionsgård med positivt resultat. En stor kraftinsats lades också på marknadsföring av vår träningsverksamhet, med bl a en Prova-på-dag på Tibblevallen i början på maj med hundratalet deltagare och resultatet blev såväl en välbesökt Friidrottsskola som en stor anstormning av barn till våra grupper som fortsatte långt in på hösten.

 

Europaklass av Wille

Mest bråttom att börja tävla utomhus hade som vanligt våra Collegestudenter borta i USA där Oskar Edlund tog en tidig ledning på sverigeårsbästa med sina 50.60 på 400m häck. William Frobe fortsatte gå från klarhet till klarhet och i försöksloppen på de nationella collegemästerskapen i div 2 drämde han till med 50.65 på samma distans! Alltså bara fem hundradelar bakom världslöparen Oskar. Men Wille var inte klar utan i finalen var han på väg mot något ännu större. Med en häck kvar gick han faktiskt mot en tid under drömgränsen 50 sekunder!! Men som känt så handlar långa häcken om att ta sig över alla tio häckarna på ett bra sätt och efter en krasch in i sista häcken så försvann alla chanser på en topptid. Men värt att understryka klassen på Willes tid genom att poängtera att det nu saknas mindre än halvsekunden till en plats på topp 10 i Sverige genom tiderna...

 

Fabian Delryd inledde höjdsäsongen lovande med segrar i Montenegro (2.20) och i den internationella hoppgalan i Kallithea, Grekland (2.21). Men sen satte skadestrul återigen käppar i hjulet för vår stjärna som därför inte riktigt kunde komma upp i fjolårsformen.

 

Alla känslorna på en och samma gång när tjejerna kvalade in till Lag-SM-finalen

2019 satte våra tjejer i TIS Elit målet att ta sig till Lag SM-final. Den 26 maj 2022 kom chansen - och som dom tog den! Efter en stenhård match mot Tureberg så kunde våra tjejer, efter en enorm kraftansträngning, ta hem hem segern i Lag-SM-kvalet hemma på Tibblevallen. Glädjen visste inga gränser och igen var det svårt att hålla tårarna borta. Det gick inte att ta miste på vad detta betydde, och Greta sammanfattade det hela oerhört fint i ett tack på instagram till resten av laget. "This is just the top of the iceberg. We've all had our injuries and ups and downs during the last years, but we've always been there for each other. We turned a lonely sport as track and field into a team sport and this is why we won today.  💙❤️🤍”

 

Samma helg debuterade Joel Enander tiokamp i Ljungby och noterade grymma 6 761 poäng. En poäng som innebar klarad UEM-kvalgräns men eftersom just 05orna har en sylvass mångkampskonkurrens så räckte det inte till en biljett till Jerusalem. Största utropstecknen kom på 100m (11.32 i minusvind!) och 400m (51.09 i debuten). I mitten på juni fick Joel också debutera i landslagssammanhang på nordiska mästerskapen i mångkamp och även om totalpoängen blev något lägre så putsade han sprinttiderna ytterligare ned till 11.22 respektive 51.01! Joel har detta året verkligen visat att han har snabbhet nog att hävda sig i grenen om han väljer att satsa på mångkampen upp i senioråldern. 

 

Helgen därpå var det dags för Stafett SM och har fanns det en liten revansch att utkräva efter ett "mindre bra" mästerskap 2021. På Slottskogsvallen visade våra seniortjejer återigen att de hör hemma i det nationella toppskiktet när de sprang hem ett silver på 4*800m och ett brons på 4*400m. I lagen sprang Ottilia Alvarsson, Lovisa Linde, Greta Graziani och Maja Sund respektive Maria Södergren, Lovisa L, Greta G och Linnéa Frobe. Den största skrällen stod dock våra F15-tjejer för där Ebba Dahlström, Ebba Borglund, Ella Nilsson och Alice Helge sprang och växlade till sig ett brons. K22-tjejerna kompletterade med två ytterligare medaljer vilket gjorde att vi landade på totalt 5, ett klart lyft mot föregående år. 

 

Joel, Ludvig, Milo och Erik lyste under inledningen på juni

I Juni avlöste topp-prestationerna varandra. 

 

I Skara chockade Joel Enander med att först underskrida UEM-kvalet på 110m häck i försöken. Men på grund av den för starka vinden var han tvungen att upprepa det fina loppet. Joel tog då det säkra före det osäkra och sänkte sig i finalen ytterligare ned till klass-tiden 14.11, i godkänd vind! Nu var i alla fall UEM-biljetten säkrad.

 

Träningskompisarna Ludvig All och Milo Wahlgren visade att de var bättre än någonsin när de gång på gång sänkte sina personliga rekord. Ludvig All krossade det tidigare seniorklubbrekordet på 110m häck med 44 hundradelar när han noterade 14.88 i Borås i början på juni. Milo slog stora delar av Sverigeeliten när han sprang in på 10.58 på 100m i aningens för stark medvind i Skara, och följde upp det med 10.63 i godkänd vind på Sollentuna GP. I juli fick han också ikläda sig landslagsdräkten när han sprang stafett på nordisk-baltiska 22-årsmästerskapen. 

 

På Sollentuna GP var det ytterligare två TISare som utmärkte sig. Nyförvärvet Maja Sund stod för ett topplopp på 800m och sänkte perset ner till 2:10.26. 16-åriga Erik Nederheim snuddade vid Ungdoms OS-kvalet när han sänkte totalperset på 1500m med över 8 (!) sekunder ned till 4:00.56 efter en rasande forsering sista 600 metrarna. 

 

I slutet på juni skedde allt på samma gång. Lag-SM-finalen avgjordes tisdagen den 21 juni, Täby Stavhoppsgalas huvudtävlingar på tisdagen den 28 juni och ungdomstävlingarna den 29 juni och så Bauhausgalan torsdagen den 30 juni. Det tog en månad att återhämta sig efter alla intryck...

 

Historisk Lag-SM-final

Var rubriken som fick sammanfatta intrycken av tävlingen där våra tjejer fick tampas i den tuffaste Lag-SM-finalen någonsin. Efter att man nyligen gjort om konceptet till att inkludera de 8 främsta lagen i Sverige så ställdes TIS mot Spårvägens FK, Hässelby SK, Ullevi FK, IF Göta, Upsala IF, Malmö AI och Örgryte IS. 

 

Det var ett stort ögonblick och det blev inte mindre laddat när Maria Södergren i inledningsloppet över 100m häck tar en skrällartad seger på personligt rekord, 14.09, och får göra sin livs första livesända tv-intervju. Tävlingarna sändes av CMore och TV12 och tjejerna kunde inte marknadsfört klubben bättre när de satte personligt rekord i 11 av 18 grenar och presterade nästpers/årsbästa i i princip alla övriga grenar. I slutändan räckte det ändå inte riktigt hela vägen utan det saknades till slut 4 nesliga poäng till sjätteplatsen (67p mot 71p) som hade inneburit säkrat kontrakt. Nu blev det istället en 8e-plats men 2023 talar allt för att vi har ett ännu vassare lag, så då kommer de andra få se upp... I det historiska laget ingick Maja Almgren, Maria Södergren, Linnéa Frobe, Maja Sund, Greta Graziani, Emilia Lillemo, Melissa Bentayeb, Sara Winberg, Emelie Eklund, Alma Hallsten, Hanna Stenbeck, Lovisa Linde, Caroline Larsson och Rut Grufman och har man tid finns mer att läsa om skeendena från vår artikel då. Med ett halvårs distans känner jag mig nödgad att upprepa det jag skrev då: Det var nog den finaste dagen jag upplevt under mina 25 år i klubben. Tack tjejer för att vi får förmånen att följa er, denna dag och alla andra!

 

Stavgala i absolut världsklass

En vecka därpå var det dags för ännu en historisk milstolpe i klubbens historia, då vi för första gången (?) stod värd för en tv-sänd gala. Visserligen hade vi fått indikationer på att det kanske fanns intresse att sända vår tävling i någon av de stora kanalerna. Men i alla fall undertecknad trodde kanske inte riktigt på det.

 

Onsdagen den 1 juni kom så bomben, i form av ett mail med rubriken: "TV4 vill sända Stavgalan, vad gör vi???!" . Vidare framgick att TV4 behövde definitivt besked inom två dagar för att kunna få ihop det praktiska. 

 

Jag vet inte hur många mail och telefonsamtal som gick runt i projektgruppen under dessa två dagar, men till slut hade vi tillsammans med vår partner Bauhausgalan lyckats få ihop ett upplägg som skulle möjliggöra livesändning i TV4 i fyra timmar.

 

Sedan följde ytterligare fyra veckor i ett organiserat kaos där ffa. Sofia, Calle, Lasse, Malin och Adam drog ett tungt lass. Resultatet blev inget annat än en stor succé både organisatoriskt och idrottsligt. På damsidan slog Lisa Gunnarsson världstvåan Emily Grove och den blivande EM-guldmedaljören Wilma Murto. På herrsidan fick vi se en fantastisk hoppning av Thiago Braz och Ernest Obiena där den sistnämnda tog hem startplatsen till Bauhausgalan när han klarade 5.92 (!!!) och sedan försökte på drömgränsen 6 meter. Vid den tidpunkten var inramningen närmast elektrisk både i tv och på plats inför den månghövdade publiken. Mer om tävlingarna för den som vill minnas tillbaka. 

 

Det finns anledning att igen skicka ett stort tack till Hans Pekkari och till Bauhausgalans ledning för att ni trott på och vågat satsa på arrangemanget.

 

Europaklass av Emilia på Bauhausgalan

Efter att även de nationella tävlingarna på Täby Torg avlöpt på ett strålande sätt under onsdagen (bl a Jonathan Karlsson tangerat pers 4.60 i herrarnas nationella fält) så var det dags för Bauhausgalan Diamond League på Stockholms Stadion. 

 

Emilia Lillemo hade fått chansen i DL-startfältet på 3000m hinder och som hon tog den. Efter jämn fart, 3:15, 3:17 och 3:15 min/km så landade Emilia på det nya personliga rekordet 9:46 min vilket säkrade henne en plats på EM i München och tog henne dessutom in som 7a i Sverige - genom tiderna!! Det saknades dessutom bara ett par sekunder till en 8e-placering i startfältet som samlat stora delar av världseliten. En mäktig prestation av en tjej som har allt som krävs för att gå långt.

 

Mästerskapstätt i juli och augusti

Juli kom med ett välkommet break men det var inte alla som fick sommarledigt för vila eller träning. 

 

Joel Enander mästerskapsdebuterade på Ungdoms EM i Jerusalem och gjorde det på allra bästa vis genom att persa stort igen och sånär underskrida drömgränsen 14 sekunder på 110m häck. 14.00 i godkänd vind innebar avancemang till semi men också att Ludvig Alls klubbrekord på distansen sänktes med tiondelen. I semin fick Joel en lite knackig start men sprang sedan charmant igen in till 14.12 och en slutlig 19e-plats, långt bättre än förhandsförväntningarna.

 

Sara Winberg började i juli äntligen få ordning på sin stavhoppning, efter ett år med stora bekymmer. Vid nordiska juniormästerskapen klarade hon 4.07 med luft och fixade samtidigt en biljett till Junior VM i colombianska Cali. Väl i Cali visade Sara att hon var tillbaka i fornstort slag när hon fixade alla höjder t o m 4.05 i kvalet i första försöket med luft, och i finalen höjde hon sen årsbästat till 4.10! En höjd som räckte till en total 10e-plats men sättet Sara tagit sig tillbaka efter att ha hoppat på höjder runt 3.70 tidigare under säsongen var bragdartat. 

 

Ett resultat som stack ut utanför mästerskapen var Maja Sunds 2:09.84 på 800m i den högklassiga tävlingen som gick i Hallsberg den 10 juli där Maja slutade där trea i A-finalen. Det var Majas första lopp under drömgränsen 2:10.

 

Till Stora SM i början på augusti skickade vi en stor trupp på 11 aktiva. SM-silver blev det till Emilia L som på 3000m hinder stod för ett brutalt försök att skaka av sig Linn Söderholm som länge såg ut att lyckas, men efter en imponerande slutforsering kunde Linn dra det längsta strået på 9:44 medan Emilia kom in på 9:48 min. 

 

Därutöver blev det tre placeringar strax utanför pallen. Linnéa Frobe låg länge på medaljplats men tappade den till slut till Klara Helander och slutade 4a. Maria Södergren gjorde ytterligare topplopp när hon slutade stark 5a i finalen på 100m häck med 14.14w i en kraftig medvind som ställde till det med stegen för löparna och som kanske passade Maria allra sämst på pappret, men i verkligen löste hon det bra. Milo Wahlgren tog sig till sin första SM-final på 100m och väl där slutade han 6a och kunde därmed summera sitt livs bästa säsong på löparbanan.

 

EM i München följde där både Fabian och Emilia var uttagna men där Fabian tvingades lämna återbud pga. skada och där Emilia tyvärr inte heller hade formen efter en lite strulig uppladdning och slutade på en total 27e-plats.

 

På hemmaplan fick vi däremot se en efterlängtad drömgräns bli passerad när Emelie Eklund i Uppsala med 6.01 i sista omgången för allra första gången passerade 6 metersgränsen i längdhopp. 

 

Killarna till Lag-SM-kvalet 2023

Efter vad som får betecknas som en utskåpning så segrade vårt herrlag i division 1 och tar därmed steget upp i lag-SM-kvalet till nästa år. Tävlingen avgjordes i två matcher där den första gick av stapeln samtidigt som Lag-SM-kvalet i maj på Tibblevallen och den andra avgjordes i Kristianstad den 17 augusti. Några insatser som fastnade i minnet var Jonathan Howsers och Jesper Rilegårds kämparinsatser på för dem ovana 2000m hinder och 1500m där båda tog ett antal poäng, Ludvig Alls gästspel på långa häcken (56.24) och i längd (6.71) som underströk hans mångsidighet och talang, samt Adam Danielssons debut i Täbylinnet som slutade med 50.29 på 400m. Adam från Ullevi som blivit en stor tillgång både på och utanför banan har mycket outtaget både på 400m och 800m om han får hålla sig skadefri. Värt att lyfta är också Jespers, Adams, Jonathan Karlssons och Anders Perswallds heroiska insats att få ihop lagen till bägge matcherna trots en hel del vakanser på förhand.

 

Många medaljer på USM och JSM

I Uppsala och Sollentuna avgjordes USM och JSM i slutet på augusti.

 

Sara Winberg fick avsluta säsongen på allra bästa sätt genom att säkra ännu ett JSM-guld men framförallt förbättra det två år gamla perset med en centimeter upp till 4.15 meter. Silver blev det till Marcus Eklund som efter en strulig säsong fick med 13.54 meter i P17 tresteg. Silver tog också Maja Sund efter att ha sprungit in på 63.20 på 400m häck i totalt ösregn. Brons tog Albin Edgert i P17 110m häck efter en stökig utomhussäsong som ändå fick avslutas med goda 14.78. Milo Wahlgren hamnade närmast utanför pallen men hans 10.85 på 100m i -0,9 m/s var ändå riktigt vasst. Även Evelina Hamos slutade fyra men detta dock efter att ha presterat sitt livs bästa 400m lopp i F17 där hon kom in på 58.48.

 

USM kännetecknades, som brukligt, av visst nervdaller när många gjorde SM-debut. Totalt blev det en medalj av varje valör där Erik Nederheim tog guld på 800m och silver på 1500m i P16 och Jacob Rune kompletterade med ett brons på 80m häck i P15. Därutöver måste vi lyfta två fjärdeplacerade ungdomar som stod för sina livs klart bästa insatser. Alice Helge gjorde sin klart bästa trestegstävling när hon så när snodde till sig ett brons i F15 tresteg med sina 10.82w och detsamma gällde Emil Söderberg i P15 höjd som höjde perset rejält till 1.76.

 

Linnéas genombrott på den stora arenan

Till Ungdomsfinnkampen och Finnkampen hade vi tre deltagare som alla tre gjorde lysande prestationer.

 

Erik Nederheim -06 stod för en mäktig avslutning på 1500m när han i ungdomslandslagsdebuten sprang upp övriga killar på läktaren sista varvet efter ett riktigt taktiklopp. En perfekt slutpunkt på arenasäsongen för Erik som kunde summera säsongen med pers på 800m (1:57), 1500m (4:00), USM-guld och seger i ungdomsfinnkampen.

 

Joel Enander drabbades av skadeproblem i ryggen direkt efter Jerusalem men kunde inte motstå frestelsen att göra ett inhopp på ungdomsfinnkampen där han slutade tvåa på 110m häck med 14.32. 

 

Linnéa Frobe hade genrepat på allra bästa sätt på 400m med 53.90 på Lidingövallen bara någon vecka innan. Men nu fick hon verkligen allting att stämma och efter sitt livs lopp kunde hon passera mållinjen som trea på 53.53!! Att se Linnéas glädje efter målgång värmde nog våra tillresta TISare i den kyliga Helsingsforskvällen. Vi har länge vetat att potentialen finns men vi håller nu alla tummar för att Linnéa är i toppen för att stanna.

 

Kraftmätningsfinal och Lag-USM

Arenasäsongen avslutades med lagtävlingar för våra ungdomar.

 

På Nya Ullevi tävlades det i Kraftmätningsfinalen dit våra ungdomar kvalat med dels ett mixed lag och ytterligare ett rent tjejlag. Våra 07or, 08or och 09or manifesterade det de visat under hela säsongen - att det finns anledning att ha framtidstro! Mixedlaget slutade på en total 5e-plats i vad som får tituleras som ett inofficiellt Lag-SM i åldersgruppen och hela laget stod för en riktig kämparinsats.

 

Även i Lag-USM för 17-åringar gjordes en riktigt stark insats när vårt lag i hård konkurrens slutade 6a. Personbästa-insatser som stack ut lite extra var Ida Borglunds 1.55 i höjd, Alice Helges 10.97 i tresteg och Marcus Eklunds 6.41 i längd. Ett hedersomnämndande också till Viggo Stridh som debuterade i slägga och nådde hela 44.63 meter med 5kg-redskapet.

 

Lovande insatser i terrängen

Med bansäsongen avslutad så fortsatte tävlandet i terräng och på väg.

 

På Terräng-SM i Vällingby gjorde Erik Nederheim återigen avtryck när han stod för en stark insats och slutade 2a på 4 km efter att ha slagit alla killar som var ett år äldre. En imponerande insats som gick oss förbi var också Paul Frayons 6e-plats i P19, Paul som till vardags är en mycket lovande triatlet. Det som stack ut var också att vi hade en ovanligt stor trupp på plats med många som gjorde fina insatser.

 

Borta i USA har Vera Sjöberg gjort en rad lovande terränglopp på universitetsnivå. Det är förstås mycket svårt att jämföra tider mellan olika banor, men Veras insatser med tider runt 21:00-21:30 på 6km terräng (motsvarande ~3:30min/km) och bl a en 44e-plats på NCAA Regionals indikerar ändå att Vera är på gång igen efter mycket sjukdomsproblem. 

 

Terränginsatsen som gav allra djupast intryck var dock Emilia Lillemos lopp på Terräng EM i Italien den 6e december där hon slutade 21a efter ett riktigt starkt lopp! 

 

I sin väg mot Terräng EM hade Emilia också hunnit vinna Höstrusket 10 km i Stockholm på starka 34:34 min och i samma lopp fick vi också se Karin Olsson överraska med en andraplats på 36:45 min. Dubbelt Täby på 10km väg hör inte till vanligheterna...

 

Den som fick kasta ut året blev Rut Grufman som gått framåt mycket i slägga med 47.09 meter som längst med 3 kg-redskapet och i den hårda kylan på Hammarbys Winterkast den 20 december avslutade hon 2022 som en vinnare. 

 

Händelserikt utanför banan

Det har varit ett händelsrikt och i vissa fall väldigt turbulent år, både på och utanför arenan.

 

Vårt kansli har jobbat för högvarv och levererat inte bara en tv-sänd stavhoppsgala av världsklass utan också mycket annat, t. ex. en Friidrottsskola av toppklass signerad Jörgen Bernhoff som återigen nådde en bit över 800 deltagare . 

 

Under året har det också strömmat in nya medlemmar. En av de roligaste händelserna är att vi, genom ett förtjänstfullt jobb av Sofia Malm, startat upp verksamhet i Vaxholm. På kort tid har vi fått en bra bit över 50 friidrottande barn födda 2013-2016 tränandes i kommunen. Trots avsaknad av egen verksamhet så har det bara de senaste åren kommit fram ett antal landslagsaktiva uppvuxna i Vaxholm, bl a Wille Frobe, Linnéa Frobe, Oskar Edlund, Bianca Salming, så vad ska det lilla ö-samhället kunna leverera nu med en riktig friidrottsverksamhet?!

 

I september började vårt senaste tillskott på kansliet, Lotta Borgius. Lotta har tagit upp rollen som ungdomsansvarig på halvtid och har en gedigen bakgrund som både idrottare och ledare på landslagsnivå. Det känns kul att konstatera att vi redan har tagit stora steg åt rätt håll under hösten och det ska verkligen bli kul att kommande år få se våra tonåringar födda 06, 07, 08, 09 och 10 ta steget in i klubbens rampljus. Att där finns ett ton talang står utom allt tvivel, nu handlar det om att göra jobbet. Det tar tid att slipa diamanter...

 

Tack för allt Janne

I mitten på september gick vår älskade tränare Janne Axelsson bort efter en tids sjukdom. Tillsammans med Richard har han sedan 2015 bildat ett starkt radarpar och tillsammans har de fostrat stora delar av det stora seniorlag som skördat stora framgångar på tävlingsbanan. Alltid positiv. Alltid lösningsorienterad. Alltid stöttande. Saknaden är och kommer fortsätta vara stor. Något som glädjer mig är att Janne fick många fina idrottsupplevelser sin sista tid. Linnéas fantastiska finnkamp värmde hans hjärta. Likaså tidigare adepten Andreas Almgrens svenska rekord på 5000m under Diamond League i Bryssel. Under Andreas ungdomsår fick jag själv på nära håll se hur Janne uppmuntrade Andreas att själv tänka och lägga upp sin träning, något jag är säker på lagt grunden för hur Andreas idag bryter ny mark för svensk konditionsidrott. Men exemplen där Janne funnits där som en positiv kraft är många. Saknad men aldrig glömd.

 

2023 blir ett jubileumsår att minnas

Nu är det dags att rikta blicken mot tävlingsåret 2023 - året då TIS fyller 100 år. Jubileumet i sig är värt mer tid och fokus än vad som ryms här, men kort så ser jag oerhört mycket fram emot den Jubileumsfest som kommer gå av stapeln den 25 mars. Är du, eller har du varit, aktiv, tränare, ledare, funktionär eller varför inte väldigt engagerad förälder. Se till att anmäla dig!

 

På arrangemangsfronten så har vi ju också ett spännande USM15-JSM19 samt en Stavgala som har för vana att skapa intryck. Kanske dyker det också upp fler jubileumsarrangemang, vi får väl se...

 

Spådomar?

Är ju inte min starka sida, men när vi summerar 2023 så tror och hoppas jag att det kommer vara det perfekta bokslutet över våra första 100 år och samtidigt den perfekta nystarten över 100 år. Gammalt och nytt i en perfekt mix. 

 

Ska jag välja en dag som jag ser fram emot allra mest så är det ändå den 18 maj. Då går Lag-SM-kvalet i Sollentuna och för första gången deltar vi med både ett dam- och ett herrlag, och att döma av rapporterna så finns det anledning att hoppas att båda lagen kommer vara bättre än någonsin. 

 

Men såhär när säsongsstarten bara är timmar bort så ser jag ju förstås också fram emot alla spännande genombrott som kommer komma under året. 10or, 09or, 08or, 07or, 06or, 05or, juniorer och seniorer - känslan är att det kommer smälla på alla håll! Kanske redan nu i helgen.

 

Let the year begin!

 

/Nils-Göran Nilsson Batz