Månadens TIS:are: Bianca Salming

Hon har varit topp tre i Sverige sedan 2013. Tagit så många medaljer att man inte pallar räkna längre. I år är det denna bruds tur att vara bäst. I både sjukamp, kula och höjdhopp toppar hon Sverige statistiken. Frågan är hur många gånger Julin skrivit hennes namn på friidrott.se. Men en sak är säker, vi i Täby IS tröttnar inte. Keep it going: Bianca Salming.

Motivering till maj månads TIS:are: För prestationen att inom loppet av en vecka slå sex personliga rekord i en och samma mångkamp, stöta sig in i europaeliten i kula, hoppa höjdhopp i svensk mästarklass och kvala in till landslaget för första gången. Men också för att på tävlingsbanan vara en förebild för de yngre genom att vara både glad och fokuserad. Med stor risk för att Månadens TIS: are inte blir den här tjejens främsta titel det här året. För Bianca har all anledning att se fram emot sommaren.*

Jag fick en gång höra att en mångkampare är någon som är halvbra på alla grenar eller någon som inte är bäst på något. Förmodligen kände hen inte Bianca. Statistiken talar för sig själv: du kan vara bra i både en gren som höjdhopp samtidigt som du krossar motståndet i kula. Du kan till och med vara bäst i båda.  Eller nja, i alla fall om du heter Bianca Salming. ”Don’t try this at home” skulle dock kanske behöva läggas till för vissa åldrar.

För någon vecka sedan var en oförglömlig helg för Bianca: debuten i blått och gult. För första gången skulle hon representera Sverige i UNM i mångkamp. Även om hon är ett år yngre så hade Bianca levererat som de äldre. Som redan nämnts och hurrats för flög Bianca hem med tre personliga rekord och en femte plats i bagaget.

– Jag var ju hur nöjd som helst, speciellt efter den första dagen. Då låg jag på tredje plats och var hur nöjd som helst. Sen blev jag lite sjuk och då gick kastgrenarna inte så bra. Jag är nöjd med femteplatsen och de personliga rekorden med det kändes som att jag kunde få en högre placering kanske. Men det är såklart att jag är nöjd det var ju första gången.

I en svettig gymnastiksal. Det var där allting började. Höjdhopp var på schemat och alla i klassen skulle visa vad de gick för. En stack ut. Hoppade faktiskt bra.
 

– Min idrottslärare sa att jag borde börja på friidrott. Men jag kunde inte riktigt börja för jag hade massa problem med min fot så jag började inte förrän jag var 9 år.

Bianca började i Täby IS fridrottsklubb och fortsatte att hoppa över ännu fler ribbor. Och en utveckling tog snart fart. Men inte bara en utveckling i själva hoppningen utan även en kärlek till andra grenar. Hon valde tillslut att satsa på mångkamp.

– Mångkamp tycker jag är speciellt kul. Jag vet inte om jag skulle klara av en gren, det skulle vara långtråkigt. Jag har alltid kul, speciellt när man är bra så är det ett plus.

…men om du måste välja en enskild gren?

– Höjdhopp. På något sätt är jag bättre i kula men jag skulle aldrig klara av att köra kula.

Vad är din stryka som idrottare?

– Att jag kan bli så jävla sur och envis. Om det går dåligt i en tävling så går allt antingen nedåt eller som det oftast blir så kan jag vända det och i ett sista kast eller hopp klarar jag det.

Som idrottare är det viktigt med mål och därigenom kan delmål vara en bra grej. Kortsiktiga mål vs långsiktiga mål. Att ta fram block och penna och skriva ner tider som ska göras innan säsongen är slut kan vara en morot. Längder man vill nå innan handduken ska slängas in kan även det vara drivande. För andra är det klart som korvspad.

– Jag vill bli bäst. Jag tänker inte på långsiktiga mål, jag vill bara bli bäst. Klart jag vill vara med i OS och sådant men det är svårt att tänka så långt

Hur lär man sig allting då? En bra tränare är en god start. I ur och skur står han där: Vlado, Biancas tränare. Inspekterar häcktagningar eller ett spjutkast. Hur mycket skulle du säga att Vlado betyder för dig?

– Hur mycket som helst. Det är han som har gjort att jag är så bra som jag är idag. Jag skulle inte vilja ha någon annan tränare.

Likt Mowgli i Djungelboken är Bianca och träningskompisen Heidi ensamma bland massa djungeldjur på träningarna(läs: killar). Ris eller ros?

– Jag tycker det är skitkul. På träningsläger kanske det skulle vara kul med någon mer tjej. Eller om jag kör exempelvis häck så skulle man kunna tävla lite med andra tjejer. Men jag tycker ändå att det är kul.

Hur lyckas du kombinera tävling och träning med skola?

– Det är lite jobbigt att hinna med kompisar. Ska jag vara med en kompis måste jag alltid planera. Det är såklart att det är jobbigt men när man väl är på träningen så är det så jäkla kul. Jag skulle aldrig kunna sluta, så är det ju.

När trädens löv färgas i gult och rött är det dags för Bianca att börja gymnasiet. Hon har sökt till Tibble gymnasium eftersom att det ligger nära så att träningen kan flyta på. Tre år framåt kommer hon läsa programmet samhälle med inriktning beteende. Men innan dess väntar mycket tävling och såklart träning. Inför sommaren ser Bianca fram emot Världsungdomsspelen och SM tävlingar. Hon hoppas även på att få tävla i ungdomsfinnkampen. 

Fakta om Bianca Salming

Ålder: 15 år
Ålder vid start i Täby IS: 9 år
Gren: Mångkamp
Tränare: Vlado Petrovic
Personligt rekord (ute): 5331 poäng

*Citerat av Nils Göran Nilsson

/Frida Hogstrand